Några tankar om dagens rasism

Läser igen om rasismen. I Stockholm ordnade man under veckoslutet demonstrationer mot invandrare. I tidningar säger man att det var fråga om regeringskritiska demonstrationer. Varför kan man inte bara säga så som det egentligen är rasistiska påhopp mot invandrare?

Följer en av mina förebilder Alexandra Pascalidou i Twitter och läser att hon har verbalt blivit attackerad av rasister, nynazister. Förstår ingenting. Varför är dessa människor rädda, varför känner de sig hotade av människor som är födda i ett annat land?

Jag kan inte ens börja förstå hur det känns att vara rädd hela tiden bara för att man kommer från ett annat land. Men jag förstår hur det känns att vara rädd. Jag är rädd för att gå ensam i stan, att komma hem ensam från en fest eller efter en utekväll med vänner. Har alltid tänkt att man kan själv påverka att ingenting händer. Man ska vara försiktigt och inte provocera någon men nu känns det att man inte själv kan påverka.

Jag säger alltid om någon på min arbetsplats - ett bibliotek i Hfors – säger något rasistiskt att det absolut inte är okej. Det måste man göra. Mitt bibliotek är ett mångkulturellt bibliotek där största delen av våra kunder har invandrarbakgrund. Jag ser varje dag i mitt arbete att det går att leva tillsammans, bredvid varandra. Och det är nog mestadels finska medborgare som orsakar de flesta problem.

Jag hade hoppats att året 2016 är ett år som förändrar allt. Trodde att allt blir bättre men just nu känns det inte så. Många säger i sina bloggtexter eller skriver i tidningsartiklar att det var så här det började i Tyskland under 30-talet. Men jag kan inte tro att människor är så dumma i huvudet att de har glömt bort det som hände då och att människor inte har lärt sig någonting.

Ta hand om er och ta hand om människor omkring er. Alltid mot rasism och alltid för tolerans.

Mareetta


Här länken till Alexandra Pascalidous blog http://www.pascalidou.se/blogg/