lördag 20 juli 2019

Pernilla Wahlgren


Äntligen lyckades det. Jag fick se en av mina absoluta favoriter Pernilla Wahlgren på scen. Men låt mig börja från början.


Mitt första Pernilla Wahlgren minne är från Melodifestivalen 1992 där hon sjöng Piccadilly Circus! Fortfarande ett av mina absoluta mellofavoriter. Sedan minns jag hur hon sjöng Thank you for the music i något Melodifestivalprogram några år senare. Och C'est démon i Söndagsöppet. Hon var även med i ett program som hette om jag nu minns rätt Mycke' nöje med Pernilla Wahlgren där hon framförde låtar i olika stilar, allt från pop till musikal. Och visade ännu en gång vilken jättetalang hon är med en superröst.


Och min favoritplatta av henne då? Det måste vara antingen I, Myself & Me eller hennes första platta Pernilla Wahlgren men mest tid har jag troligen tillbringat med skivan Attractive där min absoluta favoritlåt Paradise finns. Eller egentligen har jag tillbringat mest tid med att söka efter den. Jag har inte hittat den än men varje gång jag varit på en loppis har jag försökt men inte lyckats än. Men jag ger inte upp. Aldrig.

När jag förra året i Allsång på Skansen fick höra att Pernilla firar 40 år på scen med en jubileumsturnee Kort, Glad & Tacksam visste jag genast att jag ville åka till Stockholm och äntligen efter alla dessa år se henne live.

Och ungefär ett halvt år sedan den 5 december var det äntligen dags. Vi hade köpt biljetter med mat. Så först var det middag. Själva showen i Göta Kanal var energisk och på alla sätt och vis superbra. Mestadels var det kvinnor i min ålder i publiken men egentligen allt mellan tonåringar och lite äldre. Det var mycket skratt och många roliga minnen från hennes liv.

Röda tråden i föreställningen var Pernillas liv och karriär. Händelserna i hennes liv följde varandra för det mesta i kronologisk ordning. Det var väldigt fint och bra för föreställningen att hon hade sina kompisar: Kim Sulocki, Ola Forssmed, Hanna Hedlund och Måns Nathanaelson med sig på scen. Hanna Hedlund är även hon en av mina favoriter. En mångsidig artist som också hon klarar av det mesta. Och framför allt tyckte jag om att hela föreställningen hade gjorts med glimten i ögat. Jag tycker att Pernilla är en begåvad komedienn. Humorn var hela tiden med och jag tycker att hon har en bra tajming som för mig är viktigt i en humoristisk föreställning. Jag älskar människor som kan skratta åt sig själv. Egenskap jag inte alltid är så bra i men för mig är självironi ett fint och uppskattat karaktärsdrag i var och en.

 











Det andra jag tyckte var fenomenalt bra var Pernilla Wahlgrens röst och sång. Hon är en jättetalang som kan jazz, visa och nästan allt däremellan. Så känns det i alla fall. Föreställningen var lång över 2 timmar utan paus. Och kvällen slutade med en fest med hennes största hits i en jättelång medley. Och det var intressant att dom gamla låtar kändes inte alls så urgamla som dom verkligen är. Och hon som vuxen kvinna kändes äkta när hon framförde sina gamla hits från tiden hon var tonåring.

Det här skrev jag genast jag kom hem från Stockholm men som det ofta händer kom livet däremellan och jag var tvungen att ta hand om andra saker och hann inte skriva texten färdig. Sedan tänkte jag att det har gått för lång tid och det finns inget skäl att skriva om föreställningen eftersom den inte längre är aktuell. Men då fick jag höra att Pernilla har fått hybris och tänker fortsätta med en ny show som heter just Pernilla Wahlgren har Hybris. Tillbaka är även alla hennes kompisar. Och aktuell är hon hela tiden med Walhgrens värld tillsammans med hennes dotter Bianca Ingrosso. Förutom den nya showen ska hon även vara med i Stjärnorna på slottet i SVT som vi kan se sedan senare i slutet av detta år. Så jag bestämde att ändå publicera min text om Pernilla, föreställningen och hur hon har varit en del av mitt liv länge. Och jag har redan diskuterad med min BFF att vi eventuellt även den här gången ska resa till Sverige för att se henne igen. I den nya föreställningen.

Och vet ni vad. Jag hittade slutligen även plattan jag så länge hade letat efter. Jag fann den i en återvinningscentral här i Helsingfors och priset var endast 2€. Minst 10 år har jag sökt skivan och då händer det bara. Jag älskar speciellt låten Paradise och tycker att Pernillas röst bäst passar just för ballader.




Med den här bloggtexten ville jag bara säga tack för all musik Pernilla och extra tack för den jättefina showen.

Mareetta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar